Varför är det bara vissa som får leva som dom vill? Varför är det bara vissa som får som dom vill ha det?
De frågorna snurrar runt i huvudet på mig hela tiden. Jag vet inte riktigt vad jag ska tro längre. Det plågar mig, inombords. Ingen förstår ju, ingen förstår ju att det är jobbigt för mig med.
Jag vill inte att du ska ha det såhär, men det är inte någon annans fel att det blivit så. Jag försöker ju hjälpa, hela tiden! Men att få dig att ta till dig det är inte alltid så lätt. Samma visa hela tiden, så mycket varför? Så mycket frågor, så mycket krav. Det äter upp en inifrån. Och ingen fattar. Det går utför, fortare och fortare går det. Jag kan inte göra nått, jag kan inte hjälpa, ingenting! Jag får panik! Det känns som att alla kräver att jag ska ha svaret, när du inte har. Alla förväntar sig att jag ska veta när du inte vet. Hemska Plåga.

Ses